travel
Jag känner mig ganska säker just nu på att jag aldrig kommer att nöja mig med ett fast liv någonstans, i en tråkig förort med man och barn. Nej, mitt liv ska ägnas åt att resa, uppleva och upptäcka, varken mer eller mindre. Och Det låter alldeles underbart i mina öron. Ungar i all ära, men inte för mig inte.
Nu börjar jag få lite resfeber, har packat min barbieväska och är fit for fight!
Annars har jag några kvällsfunderingar, as usual, att dela med mig av.
Först och främst kollar jag på första avsnittet av Generation Kill på datorn och tog bara en snabb bloggpaus. Damn vilken bra serie säger jag bara! Sen så tänker jag lite på människor omkring mig. Jag har märkt att det till och från är svårt och avgöra vilken roll bekanta egentligen spelar i ens liv: utgör de en faktisk mening eller finns de där mest för att bara fylla ut tomrummen?
Jag kan ju säga som så att de flesta finns ju för att de utgör något meningsfullt för mig, jag är ingen som samlar på bekanta så att säga. Men hur gör man med de som bara fyller ut det där tomrummet då? Egentligen? Det finns ju, såvitt jag kan komma på, tre möjliga alternativ
1. fortsätta med att låta dem fylla ut det där egentligen meningslösa tomrummet med deras existens utan något som helst syfte för min egen del, egentligen. Bara ha kvar dem som back up alltså
2. flytta upp dem en nivå, göra något meningsfullt av dem och få in dem i livet på en eller annan vänster
3. tryck på delete knappen
Personligen tror jag att delete knappen är bäst. Men men, jag avvaktar och ser. Att låta saker fortgå som de är idag är inte helt fel det heller, och alla uppfyller ju något syfte på något vis trots allt. Kanske är det ett syfte som betyder mycket för mig? Då är ju handlingen av personen viktig, även om inte personen i sig är det. Då är det en meningsfull handling det handlar om, och inte vill man vara utan en sådan handling?
Hmm. Nu blev det kluddigt.
Back to Generation Kill
mmmm
Nu börjar jag få lite resfeber, har packat min barbieväska och är fit for fight!
Annars har jag några kvällsfunderingar, as usual, att dela med mig av.
Först och främst kollar jag på första avsnittet av Generation Kill på datorn och tog bara en snabb bloggpaus. Damn vilken bra serie säger jag bara! Sen så tänker jag lite på människor omkring mig. Jag har märkt att det till och från är svårt och avgöra vilken roll bekanta egentligen spelar i ens liv: utgör de en faktisk mening eller finns de där mest för att bara fylla ut tomrummen?
Jag kan ju säga som så att de flesta finns ju för att de utgör något meningsfullt för mig, jag är ingen som samlar på bekanta så att säga. Men hur gör man med de som bara fyller ut det där tomrummet då? Egentligen? Det finns ju, såvitt jag kan komma på, tre möjliga alternativ
1. fortsätta med att låta dem fylla ut det där egentligen meningslösa tomrummet med deras existens utan något som helst syfte för min egen del, egentligen. Bara ha kvar dem som back up alltså
2. flytta upp dem en nivå, göra något meningsfullt av dem och få in dem i livet på en eller annan vänster
3. tryck på delete knappen
Personligen tror jag att delete knappen är bäst. Men men, jag avvaktar och ser. Att låta saker fortgå som de är idag är inte helt fel det heller, och alla uppfyller ju något syfte på något vis trots allt. Kanske är det ett syfte som betyder mycket för mig? Då är ju handlingen av personen viktig, även om inte personen i sig är det. Då är det en meningsfull handling det handlar om, och inte vill man vara utan en sådan handling?
Hmm. Nu blev det kluddigt.
Back to Generation Kill
mmmm
Kommentarer
Trackback
