I feel like I wanna smack somebody, turn around and bitchslap somebody..
.. but it ain't gonna happen no no no..
Har haft myskväll med Becca ikväll hemma hos henne och det var såå gött. Käkade lite och har bara snackat om allt mellan himmel och jord, precis vad jag behövde, en lugn kväll alltså.
Imorgon ska jag tvätta och städa och blir hemma HELA dagen och kvällen, ska upp tidigt på måndag och köpa flygbiljett, GAH.
Annars en väldigt härlig helg. Igår hann jag med lite all möjligt, både Harrys, "förfest" hos Mange, Bara Rock, The Tivoli och Tempel, hur nice som helst. Blev dock "av med" (blev bestulen på) min plånbok, of course. Tur att det finns män som kan spärra kort, värma en med tröjor och fixa in en på Tempel utan leg, vad hade jag gjort utan er? Och jag lät inte alls liten och hjälplös nu va?
Det värsta är att jag har ingen aning om min älskade älskade bedyrade skinnjacka hänger kvar inne på Tivoli eller om något nöt redan har hämtat ut den. Älskar den jackan så mycket och det hade verkligen sugit om den är borta..
Men men, det orkar jag inte tänka på nu. Jag är trött som en gris, somnade omkring sju imorse och vaknade runt tio, sen har jag väl sovit någon timme under dagen, alltså är jag inte utvilad sen igår. Sjukt rolig utekväll trots det lilla missödet, jag hade verkligen roligt ändå.
Och nu sitter jag här och försöker inse att det är lite mer än 15 dygn kvar tills jag åker.
Nej, det går faktiskt inte att förstå. Kanske går det när jag håller i flygbiljetten på måndag? Jag hoppas ju det i alla fall. Nervöst är det ju, verkligt sjukligt nervöst. Hur ska jag klara att flytta ensam till andra sidan jordklotet? Såklart kommer jag att klara av det, men har inte riktigt listat ut hur ännu bara. Kommer jag sitta med ångest hela resan ner? Kommer jag att klara av studierna med exellenta betyg? Vilka kommer jag hålla kontakten med och träffa igen när jag kommer hem? Vilka kommer att komma ihåg mig under tiden jag är borta? Vilka kommer sakna mig?
En miljon frågor hopar sig inom mig... I slutändan är jag ändå sjukt säker på att det kommer gå riktigt bra, och jag är ganska säker på att jag kommer klara studierna, jag är faktiskt ingen jäkla rotfrukt utan har en hjärna och använder den rättså väl.
Dags att sova, imorgon ska jag göra följande
- fixa klart med visumansökan
- tvätta om det är ledigt i tvättstugan
- städa rummet
- packa och sortera diverse saker
- kolla flygbiljetter
Har haft myskväll med Becca ikväll hemma hos henne och det var såå gött. Käkade lite och har bara snackat om allt mellan himmel och jord, precis vad jag behövde, en lugn kväll alltså.
Imorgon ska jag tvätta och städa och blir hemma HELA dagen och kvällen, ska upp tidigt på måndag och köpa flygbiljett, GAH.
Annars en väldigt härlig helg. Igår hann jag med lite all möjligt, både Harrys, "förfest" hos Mange, Bara Rock, The Tivoli och Tempel, hur nice som helst. Blev dock "av med" (blev bestulen på) min plånbok, of course. Tur att det finns män som kan spärra kort, värma en med tröjor och fixa in en på Tempel utan leg, vad hade jag gjort utan er? Och jag lät inte alls liten och hjälplös nu va?
Det värsta är att jag har ingen aning om min älskade älskade bedyrade skinnjacka hänger kvar inne på Tivoli eller om något nöt redan har hämtat ut den. Älskar den jackan så mycket och det hade verkligen sugit om den är borta..
Men men, det orkar jag inte tänka på nu. Jag är trött som en gris, somnade omkring sju imorse och vaknade runt tio, sen har jag väl sovit någon timme under dagen, alltså är jag inte utvilad sen igår. Sjukt rolig utekväll trots det lilla missödet, jag hade verkligen roligt ändå.
Och nu sitter jag här och försöker inse att det är lite mer än 15 dygn kvar tills jag åker.
Nej, det går faktiskt inte att förstå. Kanske går det när jag håller i flygbiljetten på måndag? Jag hoppas ju det i alla fall. Nervöst är det ju, verkligt sjukligt nervöst. Hur ska jag klara att flytta ensam till andra sidan jordklotet? Såklart kommer jag att klara av det, men har inte riktigt listat ut hur ännu bara. Kommer jag sitta med ångest hela resan ner? Kommer jag att klara av studierna med exellenta betyg? Vilka kommer jag hålla kontakten med och träffa igen när jag kommer hem? Vilka kommer att komma ihåg mig under tiden jag är borta? Vilka kommer sakna mig?
En miljon frågor hopar sig inom mig... I slutändan är jag ändå sjukt säker på att det kommer gå riktigt bra, och jag är ganska säker på att jag kommer klara studierna, jag är faktiskt ingen jäkla rotfrukt utan har en hjärna och använder den rättså väl.
Dags att sova, imorgon ska jag göra följande
- fixa klart med visumansökan
- tvätta om det är ledigt i tvättstugan
- städa rummet
- packa och sortera diverse saker
- kolla flygbiljetter
Kommentarer
Trackback
