LOUISE

Det är ju ett ökänt begrepp, detta med alla hjärtans dag.

Jag för min del kan faktiskt inte komma ihåg en enda gång som jag gjort något romantiskt någonsin på just den dagen. Visst, jag är ju inte überromantisk av mig, men jag är ju verkligen inte död på den fronten heller. Nej, det mesta jag kommit upp i någonsin på den dagen är en ros och en låda choklad. Väldigt formellt och egentligen ingen vidare tanke bakom det överhuvudtaget. Mer som en fin gest, för att det ska göras.

Man kan ju antingen tänka på detta som en stor "högtid" endast i syfte för att det ska säljas en massa varor såsom blommor, choklad, vin och champagne, bland annat. Kan ni tänka er hur mycket nästan alla affärer går i vinst över dagarna runt alla hjärtans dag? Många nöjer sig inte med att köpa till sin käresta utan köper även till syskon, barn, föräldrar och vänner.

Sen kan man ju se det lite som en "diskriminerande"  dag för de som inte har någon att fira den med. Fast med det menar jag ju inte att det bör bojkottas etc.. Men kan ni tänka er vilket sjå det måste vara för alla singlar att gå och lyssna på vad alla gjord eunder dagen; vilket hotell de bodde på, vilken biofilm de såg, vilken restaurang de åt på ovh vad de alla fick i present. Ja, så är det faktiskt. Kanske inte män går runt och gnager på det, men många tjejer och kvinnor gör det. Det är liksom en del av kvinnokulturen antar jag.

Det värsta är ju ändå när så många, och jag betonar många, går runt med så stora förhoppningar över denna dagen. De tror att det ska bli den mest romantiska dagen än så länge i hela deras liv, och att just de kommer ha den absolut bästa storyn att komma med när de träffar sina vänner nästa gång. FEL! Det visar sig att deras käraste inte direkt bryr sig om "högtiden" och nöjer sig med att ge en ros. Stackars dem säger jag bara, jag menar hur många förhållanden har säkerligen gått rakt åt helvete på grund av en misslyckad alla hjärtans dag? Säkert många.

Jag för min del varken hyllar eller bojkottar alla hjärtans dag.

Det är helt enkelt så att jag hade uppskattat något intimt. Kanske att man dricker lite vin tillsammans och äter lite jordgubbar och passionsfrukt, t ex, tar ett skumbad tillsammans och sen går ut och äter. Det är väll trevligt? Att man ska köpa ett gäng nallar, choklad och blommor är ju egentligen bara skit.

1. Nallar. Väldigt originellt, som allt annat då på den dagen..
2. Choklad. Gott, men antingen är det riktigt äckligt, och jag måste trycka i mig ett par bitar och le medan jag egentligen bara vill gå och spy. Dagen efter ger man bort dem till någon som förhoppningsvis gillar det mer.
Eller så är det så gott att man äter upp alla inom kort tid, och sen får höra "är dem redan slut?" vilket också är jättekul...
3. Blommor. Alla blommor vars håll jag ens ser åt dör inom kort. Dock kan det vara uppskattat med det, sålänge man inte måste vattna dem. Men ja, blommor kan jag faktiskt gilla!!

Å andra sidan ska man tänka som så att det ligger ju en tanke bakom allt!

Jag hade verkligen inte tackat nej till en romantisk weekend på hotell med bubbel och massa mys med den man älskar. Men det som hade varit absolut bäst med det hade faktiskt varit om det hade hänt någon annan helg, det hade ju verkligen visat att den som tar med en på det har tänkt på det.
Men en sådan helg på alla hjärtans dag hade ju inte heller varit dumt.

Ja, det finns så mycket man hade kunnat göra med den dagen, men tyvärr så har det liksom sjunkit in i den rutinen med en blomma, en låda choklad och voila, that's it.
Jag för min del uppskattar mer klassisk uppvaktning, som det tidigare nämnda och t ex en picnic, biltur till något trevligt ställe, tur till stranden på kvällen och ha lite romantik där. Det finns så mycket..

Men någon gång i livet borde jag ju få en sån där rejäl alla hjärtans dag, där man faktiskt "firar" det på riktigt.
Jag vet inte när. Jag vet inte med vem. Jag vet inte hur. Men en sak är säkert, och det är att det kommer bli ett minne för livet, och något jag aldrig gjort tidigare, något väldigt speciellt.