I just want you to know who I am
Idag är det onsdag och det är en vackeer dag, ohyes!! Elin kommer hit nu ikväll och vi ska kolla South Park och skratta ihjäl oss. Just nu så tråkar jag ihjäl mig och bara sitter och tänker på allt mellan himmel och jord.
För det mesta är jag riktigt skraj över mina papper som ännu inte kommit. Jag ringde in i fredags, igen, för att kolla så att allting står rätt till. Det gör det tydligen, fortfarande, och mina papper ska komma. Men det är ändå svårt att acceptera att jag ska flytta till andra sidan jorden för att plugga och jobba om jag inte kan få mina papper på det någon gång.. Hade varit skönt att verkligen se det framför sig, kanske slår det mig väl då att jag faktiskt ska bort?
För just nu är jag fylld av blandade känslor inför just Nya Zeeland. Bland annat lycka, skräck, nervositet och glädje. Jag ser så jäkla mycket fram emot att få uppfylla mitt livs dröm med att flytta och plugga utomlands, men jag är samtidigt så jäkla rädd för att jag inte ska klara av det. Att kanske inte skolan går så bra eller att flytten i sig blir jobbig. Mest är jag nervös inför plugget, är jag tillräckligt bra för att klara av det?
Usch, det är faktiskt ganska jobbigt när jag väl tänker "tänk om jag inte klarar av det?". Men å andra sidan, så hur mycket jag än tvivlar på mig själv, så är detta en dröm jag haft i många, många år, och min förväntan inför flytt och plugg kommer aldrig någonsin bli mindre än själva skräcken. Jag blir trots allt lycklig på tanken att jag ska dit, även om det är läskigt.
Det kommer nog gå bra, förhoppningsvis!!
Nu ska jag ta och plugga lite tills fröken Lissvall infinner sig.
Arrivederci mie belli!
För det mesta är jag riktigt skraj över mina papper som ännu inte kommit. Jag ringde in i fredags, igen, för att kolla så att allting står rätt till. Det gör det tydligen, fortfarande, och mina papper ska komma. Men det är ändå svårt att acceptera att jag ska flytta till andra sidan jorden för att plugga och jobba om jag inte kan få mina papper på det någon gång.. Hade varit skönt att verkligen se det framför sig, kanske slår det mig väl då att jag faktiskt ska bort?
För just nu är jag fylld av blandade känslor inför just Nya Zeeland. Bland annat lycka, skräck, nervositet och glädje. Jag ser så jäkla mycket fram emot att få uppfylla mitt livs dröm med att flytta och plugga utomlands, men jag är samtidigt så jäkla rädd för att jag inte ska klara av det. Att kanske inte skolan går så bra eller att flytten i sig blir jobbig. Mest är jag nervös inför plugget, är jag tillräckligt bra för att klara av det?
Usch, det är faktiskt ganska jobbigt när jag väl tänker "tänk om jag inte klarar av det?". Men å andra sidan, så hur mycket jag än tvivlar på mig själv, så är detta en dröm jag haft i många, många år, och min förväntan inför flytt och plugg kommer aldrig någonsin bli mindre än själva skräcken. Jag blir trots allt lycklig på tanken att jag ska dit, även om det är läskigt.
Det kommer nog gå bra, förhoppningsvis!!
Nu ska jag ta och plugga lite tills fröken Lissvall infinner sig.
Arrivederci mie belli!
Kommentarer
Trackback