Höstdepression?

Ja, vi bor ju i Sverige right? Då får man allt räkna med att man blir lite hängig innan man hinner vänja sig vid det förjävliga vädret och det ständiga mörka dunklet.
Idag blev jag dock lite glad i skolan när jag fick tillbaka VG uppgifter från Engelskan.. Eller ja, glad och glad, kunde varit bättre men jag överlever väll. Mitt VG i Historia svider fortfarande och lär göra det resten av livet (precis som när jag fick VG i Svenska i nian istället för MVG argh!!).
Men det är bara att keep up the good work! Jag har i alla fall nu insett, tack vare en föreläsning vi hade idag i skolan, att med ekonomisk och rättslig utbildning kan man komma långt.. JA TACK! Fick även höra från Roger om någon utbildning i Danmark som var helt kostnadsfri och man fick faktiskt betalt för att göra den, det enda kravet de ställde var att hitta sin egna praktiskplats.. Jag ska se om jag kan hitta den, låter nyttigt!

Men om jag överhuvud taget ska kunna tänka att jag ska plugga vidare måste jag bättra på mina betyg och det känns som att jag kan glömma det just nu. Aja, upp med hakan! Gäller att ta en dag i taget..
Imorgon ska i alla fall jag och Lina på en rättegång så vi kan skriva vårt arbete i Rättskunskap någon gång.. Sen ska jag också passa på att träna lite, plugga Historia, Rättskunskap och Matte. Möjligen Svenska också om allting får plats i min väska :S Det är illa om jag ska behöva ha min tygväska också bara för att få plats med böcker... Aja, sånt är det!! Man får väll skylla sig själv om man väljer Samhälle med Samhällsinriktning liksom.. Höhö.
Men nu ska jag tvätta min piercing sen börja dra mig till sängs, jag vill somna snabbt och komma upp snabbt.. Trots alla motgångar ser jag fram emot imorgon då jag kommer hem förhoppningsvis hyfsat tidigt och kan sätta mig ner i lugn och ro och ta tag i skolan, och förhoppningsvis håva in ett och annat MVG, annars kommer jag gå in i väggen :O :(

Var förresten inom min farmor och farfar idag, jättehärligt att bara sitta där i flera timmar och prata om allt och ingenting. Sen började självklart farfar snacka om min karriär som proffsboxare som han så gärna verkar vilja att jag skulle göra. Om det finns någonting som han skulle älska så är det att få se mig boxas igen, vem vet, det kanske slutar så? Jag hade faktiskt säkert också älskat det till max. Men ja, det gäller ju att ta sig dit också...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0